Av Luftfartsverkets 19 flygplatser är tre certifierade enligt ISO 14001 standarden, övriga har inte certifierade miljöledningssystem. Utifrån detta är Luftfartsverket intresserade av att jämföra miljöarbetet mellan certifierade och icke-certifierade miljöledningssystem på flygplatser, eftersom certifieringar är kostsamma samt även kräver andra resurser. En certifiering framhävs ofta som en marknadsfördel för företag, men eftersom myndigheter inte är konkurrensutsatta på samma sätt är en certifiering inte lika självklar. Vi har beslutat att studera Luftfartsverket som valt att certifiera tre av sinaflygplatser för att se om det finns ytterliggare förutsättningar om varför man ska certifiera miljöledningssystem i statliga myndigheter. Uppsatsen är tänkt att användas av Luftfartsverket som beslutsunderlag för de enheter som funderar på att certifiera sina miljöledningssystem.

I denna uppsats undersöks om de certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsätts för naturvårdsändamål ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsägare och skogsbolag är vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsättningar än icke-certifierade skogsbruk. Syftet är att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter får den naturvård de betalar för, gällande just andelen frivilliga avsättningar, och om naturvården håller en högre standard än den beträffande produkter vars ursprung är icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsägare och skogsbolag inte är fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter än ekonomiska för att frivilligt avsätta produktiv skogsmark för naturvård. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvård i allmänhet.

Miljöcertifieringar av byggnader blir allt vanligare i Sverige. En av dessa är certifieringssystemet Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) som administreras av Sweden Green Building Council. En certifiering av ett projekt genom LEED grundar sig i ett poängsystem där antal poäng avgör vilken nivå certifieringen kommer att ske efter. Användningen av minst 50 procent FSC-certifierade träprodukter ger poäng enligt LEED. Dock är tillgången på FSC-certifierade träprodukter begränsad vilket försvårar arbetet med LEED-certifierade projekt.

Den 15 april 2013 presenterade regeringen ett fo?rslag till nya regler ga?llande beskattning av utdelning och kapitalvinst pa? kvalificerade andelar i fa?mansfo?retag. Dessa regler a?terfinns i IL 57 kap. och kallas fo?r 3:12-reglerna.

Idag får vi ständigt ny information om de växande miljöproblem som finns i samhället. Under 1990-talet ökade antalet företag som redovisade miljöinformation i miljöredovisningar. Man kan se att det var de förtag med störst miljöpåverkan som utvecklade sin miljöredovisning snabbast. Idag ligger företag inom skogs- och papersindustrin långt fram i utvecklandet av miljöredovisning. För att en verksamhet ska vara lönsam bör företaget göra sina åtgärder och sin kommunikation trovärdig.

Denna rapports mål är att få en geografisk överblick över vilka församlingar Derome Skog AB gör många respektive få råvaruinköp i. Hur mycket den verkliga volymen skiljer sig från den uppskattade, samt hur stor andel av antalet inköp som är PEFC ? certifierade.Information om virkesåren 2005-2007 hämtades och studerades från företagets affärssystem och kartprogram. Resultatet visade att antalet inköp var som störst virkesår 2005. Geografiskt sett hade företaget som flest råvaruinköp i församlingarna i nära anslutning till koncernens egna sågverk.

Miljöledningssystem används av företag och organisationer världen över. Syftet med den här studien är att undersöka hur företag som är certifierade enligt ISO 14001 arbetar att uppfylla standardens krav på ständig förbättring. De övergripande frågeställningarna handlar bland annat om hur företagen arbetar med och mäter ständig förbättring av miljöprestanda. Hur företagen ser på utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Samt vad det blev för skillnader för dem att vara certifierade enligt den nya ISO-standarden (ISO 14001:2004) jämfört med den gamla (ISO 14001:1996).

Syftet med denna studie är att undersöka hur jämställdhetsarbetet i hbt-certifierade förskolor beskrivs i jämförelse med ickecertifierade förskolor. Hur ser pedagogerna på jämställdhet, genus och kön? Upplever de att de arbetar utifrån en samstämd syn inom arbetslaget? Vad upplever de som svårigheter i jämställdhetsarbetet? Hur bemöter de barnen och hur ser de på barnens möjlighet att agera könsöverskridande? För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 11 pedagoger på 7 förskolor. Studien visade att pedagogerna upplevde sig arbeta utifrån en samstämd syn trots att de fann kön/genus som problematiska begrepp. Genusarbetet skedde i huvudsak genom upprättandet av en likabehandlings-plan, men stod som en stående punkt vid varje möte på hbt-förskolorna.

Ma?nga fo?retag i Sverige a?gs och kontrolleras av familjer. Familjer som a?gare skiljer sig fra?n andra a?gare och har ett mer la?ngsiktigt synsa?tt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet a?r att underso?ka om och i sa? fall hur familjea?gda fo?retag skiljer sig mot icke familjea?gda fo?retag vad ga?ller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering.

Familjea?gda fo?retag har oftast en styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta externa ledamo?ter till familjefo?retags styrelser.

Examensarbetet behandlar hur IT-konsultföretag arbetar för att kvalitetssäkra systemutvecklingsprocessen. För att utreda problemställningen har jag genomfört litteraturstudier om kvalitet, systemutveckling och ISO 9000. Jag har även intervjuat fem IT-konsultföretag, varav två företag är certifierade enligt standarden ISO 9001. Syftet med intervjuerna var att undersöka om kvalitetssäkringsprocessen varierande mellan olika företag och om detvar stor skillnad mot hur litteraturen föreskriver kvalitetssäkring.Resultatet som framkommit utifrån det insamlade materialet är att företagen använder sig av en systemutvecklingsmodell, men det kan variera om det är en standardiserad modell eller en egenutvecklad systemutvecklingsmodell.I samband med systemutvecklingsprocessen arbetar företagen i projektform. När ett projekt startar skapas en projektplan som bl.a.

Syftet med uppsatsen är att analysera gällande rätt och de olika överlåtelsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer särskilt uppmärksamma effekterna av de nya bestämmelserna, gällande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses träda i kraft från och med januari 2009. Jämte det kommer även övriga skatterättsliga effekter uppmärksammas.Överlag är Sveriges företagare svaga vad gäller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett väl genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem år. Det är inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som måste behandlas, utan hänsyn måste även tas till de så kallade mjuka värdena. Frågor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska värderas måste få sina svar.

Miljön är en viktig del i dagens samhälle och den tvingande lagstiftningen ställer stora krav på företagens miljöarbete. En miljöcertifiering enligt ISO 14001 är frivillig för företagen att använda sig av och syftar till att förbättra företagens miljöarbete. Med ISO 14001 följer även stora kostnader i både pengar och tid. Företagen i vår undersökning vilka inte är certifierade anser att fördelarna inte överväger kostnaderna men trots detta försöker de driva sin verksamhet så miljövänligt som möjligt. Ett företag måste kunna konkurrera på sin marknad och i sin tur uppfylla de krav som deras kunder ställer.

 Uppsatsen behandlar miljöcertifikatet ISO 14001:s inverkan på de svenska trafikhuvudmännens miljöarbete. Certifikatet är en internationell standard som intygar att ledningssystemet uppfyller vissa krav samt att rutinerna ständigt utvecklas. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur det går till när ett ISO 14001-certifikat utfärdas och vilka drivkrafter som finns för att skaffa certifikatet. Vi utför även en enklare jämförelse för att undersöka eventuella skillnader i miljöresultaten mellan certifierade lokaltrafikföretag och icke-certifierade. Studien är utförd med hjälp av sekundära källor, en enkätundersökning samt en intervju med en representant från Storstockholms Lokaltrafik (SL).

Problembeskrivningen ger utgångspunkten för vår uppsats, som utgörs av två olika samhällstrender, en beträffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framträdande roll än miljö- och hållbarhetsaspekter i ekoturism¬arrangörers marknadsföring. Frågan är om detta gäller ur ett bredare framställningsperspektiv än enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framställs av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens Bästa. Syftet problematiseras med hjälp av följande frågeställningar: Vilken roll spelar hållbarhet i framställningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framställningen av ekoturism? Metoden som tillämpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokument¬analys där de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vårt empiriska material.